Pyramiderna och Staltoviellekåtan

Förra veckan var det dags för tur igen, den här gången till Vålådalen. Planen var så att vi var uppdelade i mindre grupper för att det skulle bli smidigare att ta sig framåt, 25 pers på turskidor i samma grupp är hopplöst långsamt, 5-6 är betydligt enklare.
Första dagen sken solen ifrån en klarblå himmel och vi klädde snabbt av oss skaljackor och mössor och satte på solglasögonen. Lunchen spenderades i en snöhög, solandes. Fantastiskt fint före gjorde att vi bara gled framåt, det var helt enkelt en sådan där dag som gärna kunde fått vara längre. Tyvärr kommer kvällen allt för tidigt på vintern, och den är allt för kall. Krångla med att få upp tälten, vara tvungen att ständigt ha på sig skidorna, (annars sjönk man ner 1m i snön för varje steg) och smälta vatten i flera timmar för att kunna laga mat, nej det är inte direkt enkelt att vara ute på vintern. Folk gjorde sig dock så hemastadda de kunde och lyssnade sedan på OS ifrån en liten radio, där under stjärnorna vid Jämtlands fantastiska pyramider. 

Dag 2 lös solen istället med sin frånvaro, men det var fullständigt vindstilla och det tackar vi för, för då kunde vi gå upp på kalfjället och skida omkring utanför lederna. Äventyrslusten fick vara guiden i våran grupp och vi klättrade upp och åkte ner, klättrade upp och åkte ner.... Ett gäng härliga vurpor och repor i skidorna blev det, men ack så roligt det var! Man är inte jättestabil med 20kg packning på ryggen när man ska ner för en brant på turskidor...
Kvällen spenderades vid en gammal träkåta som fick tjäna som vindskydd och lite samlingsplats för de flesta, vilket gav en illusion om lite mer skydd och komfort, även om man bara satt där inne och lyssnade på historier i korta stötar. Det mesta gick enklare andra kvällen, tälten kom upp fortare, maten blev klar tidigare och på det stora hela var det en enklare kväll tack och lov. Frukosten åt vi i sovsäckarna, en klart bättre grej än att alla skulle krångla sig upp först, hinna börja frysa och vara ivägen för varandra.

Hemfärden sedan gick nedåt... Mycket nedåt. I skog. Vilket i princip innebär små hopp, tvära svängar och mindre stup. Återigen vill jag säga att man inte är superstabil med packning på ryggen, men det var bara att böja på knäna och slänga sig ut för backarna och hoppas på det bästa. Jag måste säga att jag var ovanligt grym på det och gjorde bara två vurpor på hela dagen! Jag förbättrar mig med stormsteg. :)






Kommentarer
Postat av: Peter Karlbom

Första tältturen på snö eller? Ser iaf fint ut! Vist är turskidor underbart!

2010-03-01 @ 13:56:04
URL: http://www.skogsmullen.de
Postat av: Sofia

Nja, andra faktiskt, men den första var innan jul någon gång...

2010-03-01 @ 17:00:15
URL: http://newadventures.blogg.se/
Postat av: Plutta

Du får sluta ha så kul... snön är snart borta här nere, och plusgrader så det skriker om det. Jag kommer snart och våldgästar så passa dej!

2010-03-01 @ 17:41:25
Postat av: mormor

Fina bilder, blir lite avundsjuk!

2010-03-03 @ 13:29:30
Postat av: Ulla

Underbara bilder!!!

2010-03-07 @ 17:19:44
URL: http://ulla67.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0