newadventures

Matgrupper bestämda. Tältlag gjorda. Kanotkompis utsedd. Dags att ge sig iväg!

Ånnsjön är en otroligt grund sjö vid foten av Storsnasen, grund och stor. När vi gav oss iväg var det dessutom väldigt blåsigt, och grunt+ blåsigt = vågor. Jobbiga sådana, och vi hade sid/motvind nästan hela tiden. Men vi var pigga och glada och kämpade på och kom tillslut äntligen i lä vid en ö som heter Årsön, där paddlingen blev betydligt lugnare och finare. Beslutet om vart nattlägret skulle sättas upp blev på andra sidan Årsön, så dit började vi försöka ta oss. Vid en passage mellan Årsön och några andra, mycket mindre öar, växte det en mindre djungel av vattenväxter.

Eftersom det var både långt och tråkigt att ta sig runt alltihopa tänkte vi oss ett litet äventyr inne i djungeln och paddlade glatt på. Först gick det jättebra. Efter någon minut fick vi dock staka oss fram eftersom det blev grundare och botten tog emot moss-skiktet som var under djungelväxterna, och slutligen tog det tvärstopp. Min paddelkompis Loi hoppade då glatt i och började dra kanoten, vilket gick bra i ca 10 sek, sedan tog det tvärstopp igen och jag fick också hoppa i den underbara mossgeggan. Resterande 100m ömsom drog ömsom släpade vi kanoten igenom djungeln med gegga upp på vaderna och för varje steg sjönk man ner och det sög mysigt om fötterna i mossan. Kanoterna framför oss lämnade fina rännor som vi andra sedan följade för att försöka underlätta lite, och slutligen efter mycket gegga, svett och skratt var vi över på andra sidan! Vi var faktiskt framme före de som paddlade runt alltihopa kan tilläggas. :) 

När alla sedan tagit sig fram på ena eller andra viset hade vi bara egentligen en udde att runda och kanske ytterligare 200m innan vi var framme där vi tänkt sova. det fanns bara ett litet krux. Det blåste motvind och vågorna var höga. Efter mycket diskuterande ansåg gruppen att vi ändå skulle försöka, alltså samlade vi kraft och körde på. Och kom ingenstans.

En kanot krockade med en annan och det hela slutade i att den ena välte, den som blev påkörd. Många lyckades inte komma runt udden utan bara hjälplöst stod stilla trots att de paddlade av alla krafter eller så tryckte vinden bara tillbaka dem. Loi och jag precis på håret runt och drog upp oss på land i säkerhet så fort det gick, men många fick sina kanoter ledda igenom vattnet av de som ramlat i. Det var minsann lite för spännande där ett tag!

Dagen därpå vaknade vi till solsken och vindstilla. Vattnet låg spegelblankt och våran andra lärare Ulrika kom gildandes i sin kajak, hon skulle kommit senare på kvällen till oss men inte klarat vågorna och mörkret. Ny färdplan diskuterades och vi gav oss senare iväg till Granön. På en strand blev det lunch och paddelteknik, och oj vad mycket jag lärde mig, den var riktigt bra! Olle hade familjen Svensson på kanotsemester som sitt superexempel och om vi någonsin skulle göra som dem igen får vi väl antagligen springa upp för Åreskutan tre gånger som straff. Det blev även kamraträddnignar i det iskalla vattnet och sedan letade vi upp en liten äng där det blev nattläger.

Dagen därpå var lika vacker och vi paddlade på i lugnt tempo, åt lunch och paddlade slutligen tillbaka till gården där vi hyrt kanoterna igen. Det var bara första dagen det var lite äventyrligt där ett tag, resten flöt på lugnt och fint och utan andra skador än x antal kilon mindre i vikt som alla myggor och knott åt upp...